Om fintech och snabblån

Fintech lovar mycket gott inför framtiden! Genom att göra finansiella tjänster enklare, roligare och mer flexibla kan vi förbättra livskvaliteten för oss alla! Fintech innebär helt enkelt att med teknikstöd förbättra finansiella tjänster.

Vi har sett hur tidningar och media har förändrats kraftigt de senaste åren medan samma förändring inte har kunnat iakttagas inom till exempel banksektorn.  En av anledningarna till banksektorns oföränderlighet är förmodligen lagstiftning och myndighetsregleringar. I ett nästa steg kommer förmodligen många av de här lagarna och regleringar att förändras genom till exempel globaliseringen och dessutom kommer tekniken att möjliggöra nya tjänster trots regleringar.  S & A Sverige AB kommer att försöka leda denna utveckling inom den del av fintech som kallas för mikrolån. Ett mikrolån är helt enkelt ett lån med en kort löptid och ett litet lånebelopp. Sådana lån är utmärkta kandidater för digitalisering, eftersom hanteringskostnaden är en relativt stor del av lånets totala kostnad.

I  Sverige kallas mikrolån ibland för snabblån,  ibland för Smslån.  Denna typ av lån har kritiserats för en osedvanligt hög procentuell räntesats. Den höga räntesatsen har framför allt två orsaker:

Den främsta anledningen till den höga effektiva räntesatsen är naturligtvis snabblånets eller mikrolånets natur, alltså det låga lånebeloppet och den korta löptiden. Om snabblåneföretagets kostnader för att marknadsföra och hantera ett lån är 1000 kr så kommer naturligtvis ett lån som består av 3000 kr i lånebelopp och en månads löptid att få flera hundra procents effektiv ränta för att företaget överhuvud taget ska kunna gå jämnt upp.  Om vi vill att det överhuvudtaget ska vara tillåtet att låna små belopp på en kort tid, måste vi vara beredda att acceptera en förhållandevis hög effektiv räntesats.

Den andra viktiga orsaken till att snabblånen är relativt dyra är avsaknaden av konkurrens på marknaden. Bankerna, som både har erfarenhet, system och tillgång till i praktiken obegränsad inlåning, har hittills inte erbjudit mikrolån. De svenska bankerna har under lång tid kunnat uppvisa en mycket hög lönsamhet utan någon större förändringsvilja eller för den delen flexibilitet. Detta har varit möjligt genom de omfattande regleringar som omgärdar bankerna.  Hittills har dock inte de nuvarande lösningarna inom fintech såsom de som skapats av  Klarna, izettle med flera företag  inte på allvar utmanat bankerna på de två stora områden där lönsamheten funnits,  nämligen inlåning och utlåning.

Historiskt så har de svenska bankerna från början inte varit tillräckligt flexibla för att kunna erbjuda mikrolån. Mängder av kunder har dock varit intresserad av en snabb och tillfällig likviditetsförstärkning och vant sig vid att allfler tjänster har vuxit fram på Internet. Snabblån har rönt stort intresse på marknaden och flera företag har vuxit upp. Eftersom bankerna inte har använt sin stora organisation och sina fantastiska inlåningsmöjligheter så har de nya aktörerna haft betydligt svårare att skaffa kapital till sin verksamhet och tvingats kompensera detta genom betydligt högre räntor än vad bankerna skulle kunna erbjuda med likvärdig lönsamhet. Dessa nya aktörer har inte alltid haft samma kunskaper och erfarenhet inom kreditgivning som bankerna eller för den delen samma intresse av att arbeta seriöst. Därmed har snabblånebranschen fått ett i många stycket oförtjänt dåligt rykte.

Den svenska snabblånemarknaden har varit tämligen oreglerad fram till år 2014, då en ny lag trädde i kraft,  lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. Av den lagen framgår att den svenska snabblånemarknaden numera är reglerad såväl av Finansinspektionen som av Konsumentverket.  I korthet ska Finansinspektionen se till att verksamheten bedrivs seriöst och Konsumentverket se till att inga krediter ges till konsumenter utan tillräcklig återbetalningsförmåga. När detta skrivs, i oktober 2016,  väntas ett nytt förslag på en lag om konsumentkrediter.  I detta förslag talas enligt uppgifter bland annat om att sätta ett tak för den nominella räntesatsen för snabblån och dessutom om att begränsa låntagarens totala möjliga skuld till 200% av lånebeloppet. Detta förslag, hur välvilligt den än kan verka, sätter i praktiken stopp för utvecklingen inom den del av fintech som kallas mikrolån, alltså snabblån. Ett sådant tvärstopp vore olyckligt enligt vår mening. Utvecklingen bör fortskrida snarare än att avstanna.